Nyfiket glad

Vet inte hur jag ska skriva för att det ska låta rätt, det känns bra att vi har bestämt att det är min fru som ska bära barnet, men ändå har jag så många olika tankar på hur det kommer att bli när vi väl är där. Jag är nog helt enkelt både lättad, glad och nyfiken.

Samtidigt är jag trygg i att det absolut i första hand är barn jag vill ha. Att bära barnet har aldrig varit någon stor längtan hos mig, jag längtar inte efter att vara gravid, jag längtar efter att bli mamma.

Känner att jag har ett stort behov av att få veta mer, hur andra har gjort, känt och tänkt. Fast det verkar vara rätt svårt att hitta den informationen, eller så är jag dålig på att leta. Har hört talas om en bok, Confessions of the Other Mother: Non-Biological Lesbian Mothers Tell All. Tyvärr har jag hört att den ska vara rätt vidrig, långt ifrån positiv och peppande. Kan ändå inte motstå den lilla information som finns, så nu har jag beställt den. Får se om jag kommer våga läsa den eller inte.