Den ickebiologiska mamman börjar blogga

Fru Svensson heter jag, jag är gift med fru Svensson. För att hålla isär oss kan man se oss på massa olika sätt, en av oss är lite längre, den andra lite kortare. Den ena är född i en ganska stor stad, den andra i en lite mindre stad. En av oss har en del grått i håret, det har den andra också. Vi är mitt i livet, mitt i en förort utanför en stad, mitt i karriären, mitt i kaoset, mitt i det alldeles vanliga Svenssonlivet, vi är rätt vanliga med andra ord, fast vi är ovanliga också. Man kan kalla oss flator, mammawannabes, försökare, überkära kvinnor, vänsterkärringar, brudar och alldeles vanliga tråkSvenssons.

För att ni ska kunna skilja oss åt döper jag oss härmed till fru Svensson dy och fru Svensson dä, inga punkter eller mellanslag i onödan. Så får det bli. I den här bloggen kommer antagligen fru Svensson dä vara den som skriver mest, det är jag som skriver nu, men ett och annat inlägg blir nog från fru Svensson dy. Dem ska ni se fram emot, hon är bra hon, hon är kvinnan i mitt liv, hon är min stora kärlek.

Men men, måste ju berätta varför vi är här. Vi vill ha barn. Vi har smygläst graviditetsbloggar, infertilitetsbloggar, IVF-bloggar, singelbloggar, flatbloggar. Fastän vi är nybörjare så vet vi mer än man kan tro, pålästa är nog rätt etikett på oss. Vi vet att det långt ifrån är självklart att det är enkelt, vi vet att det kan ta ett bra tag, att alla inte blir gravida och att graviditeter ibland slutar i missfall eller fosterdöd. Trots det är vi förväntansfulla, vi hoppas, vi vågar hoppas. Det kan funka trots allt som kan gå åt helvete.

Hemma väntar vi på startskottet, ägglossningsstickor och gravtester är inhandlade, hormonproverna är tagna, HIV och hepatit mm är också testat, vi är klara för att börja nu. I Sverige står vi kö. Minst ett år till kommer den kön ta innan det är vår tur. Tills dess tänker vi försöka utanför Sveriges juridik och regler, kanske blir det Danmark, kanske blir det med Herr Vännen, vår alldeles egna bäste vän och presumtive donator. Inget är bestämt trots att startskottet redan är skjutet.

Jag, fru Svensson dä, ska alltså bli den ickebiologiska mamman, den här bloggen är till för att berätta vår historia, dissekera alla möjliga märkliga känslor och för att ha kontakt med någorlunda likasinnade människor som har erfarenheter att dela.