när ord ur ett annat sammanhang funkar

Jag är så långt ifrån religiös man kan komma, men samtidigt är jag ett gammalt Bob Marley-fan som kan lyssna på hans Redemption Song och få den att betyda massvis för mig trots att jag vet att han menade något annat.

emancipate yourselves
from mental slavery,
none but ourselves
can free our minds.

Just idag betyder de raderna mycket för mig. Det jag är rädd för finns inne i min skalle, kanske eller snarare helt absolut självklart finns det utanför också, men det utanför kan jag hantera, det utanför är jag inte rädd för. Det som är inom mig däremot, där är det jag som är skyldig mig själv att utforska, att känna på, att befria mig ifrån. Då är åttiotalsmusiken bra, då är böcker som benämner känslor bra, då är uttryck som Lesbian Dad, other mother, mother out law och andra benämningar på det som skaver helt plötsligt bekväma. De beskriver en verklighet som finns, kanske min blivande verklighet, en verklighet som behöver bli mer omskriven.

Vart jag ska ta vägen i denna verklighet vet jag inte, men jag kommer delvis behöva rita kartan själv och jag tänker ta all hjälp jag kan för att få den att bli så bra och begriplig som möjligt.



ps: trots att den här bloggen inte har så många läsare så måste jag ändå påpeka att NEJ jag är inte korkad, jag vet att rastafarikulturen är homofob och att han inte tänkte på flatpar som ville ha barn när han skrev sina låtar, men ändå, det går faktiskt utmärkt att veta det och ändå kunna hitta sånt som ger mening. Galet, jo men visst, men vad är inte galet i så fall?