Vi planerar, funderar och bokar biljetter, snart snart är vi på gång och jag tror faktiskt att jag hinner med känslomässigt trots alla om och men. Jag ska försöka att inte krångla till det, det är en mamma jag kommer bli (om och när vi lyckas), men en mamma som har både lite papparoll och lite adoptivmammaroll och en hel hög av en massa andra roller också.
I boken läser jag om ickebiologiska mammors sorg, avundsjuka vid amning, om svårigheter att tas på allvar och verkligen räknas; men också om starka stora fina känslor, om kärlek mellan barn och föräldrar, om det självklara i att bli familj även om man bildar en annan sorts familj.
Tankarna finns där hela tiden, dag som natt, men de blir mindre och mindre skrämmande. Jag längtar efter att jag och min fru ska få barn, att vi ska bli en familj, att vi ska få ta hand om och älska ett barn. Jag längtar efter att få se min fru bli mamma, jag längtar efter att se mig själv bli mamma. Jag hoppas att det kommer hända en dag.
måndag 20 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar